Tasmanien 2020 part 1.
Hej,
Här är del 1 av ett resereportage från en mc-tur på Tasmanien som jag gjorde alldeles nyligen. Tasmanien, som är en delstat i Australien är en ö söder om själva Australien. Tasmanien är 22 gånger större än Gotland i yta räknat. Antalet invånare är cirka en halv miljon med ungefär 240.000 i Hobart som är den största staden.
Det känns ju nästan som att Tasmanien ligger väldigt långt söder ut men Hobart ligger faktiskt på samma breddgrad som Franska Rivieran?
Frun och jag flög först till Sydney och anlände en lördag där vi turistade en del. Vet inte hur många gånger jag varit där men det är alltid lika trevligt. Vädret var perfekt och inte mycket av Corona problemet syntes utan vi promenerade runt i staden som vanligt.
Det är viktigt att fylla på med vätska en varm dag. Vad kan då vara lämpligare än en iskall Guinness utanför Irländska favoritpuben längst upp på George Street. Gött!
Lördag morron tog vi det tidiga flyget till Hobart och vi fick se en mycket vacker soluppgång. Konstigt nog så går solen upp i öster även här nere🤣.
På lördagar är det marknad i stadsdelen Salamanca. Där säljs att från ost, kött, konst till Gin och Whisky producerat på något att öns destillerier.
En äldre herre visade upp sin gamla mc med sidovagn från 1910. Det är nog en spännande känsla att sitta i den sidovagnen men det gick inte så fort på den tiden.
Här är lite detaljer om hojen. Fränt!
Här börjar vårt lilla "äventyr" och vi som syns på följande bilder är förutom mig själv, fru Liza, dotter Felicia med sin pojkvän Rod.
Dag 0, Mount Wellington tor = 6 mil. Hämtade upp två hojar från Motoadventure i Hobart där vi hyrt en Triumph Tiger 800 samt en V-strom 650. Ian som driver Motoadventure rekommenderade oss att känna på hojarna lite innan vår planerade avfärd dagen efter. Körde därför upp på Mount Wellington (1200+ möh) där det var 12 grader och blåst. Utsikten däremot var det absolut inget att klaga på. Här är Rod och jag i snålblåsten med Hobart i bakgrunden.
Dag 1, Hobart-Bicheno = 25 mil. Första riktiga etappen gick på östkusten upp till den lilla byn Bicheno. På väg dit träffade vi ett antal andra hojåkare bland annat denna herre som gärna ville snacka både hoj och vägval. Vi imponerades av hans häftiga ekipage men även hans mustasch.
Gjorde några foto och fikastopp utmed den fina kustvägen.
Här har vi precis installerat oss i stugan vi hyrt i Bicheno East Coast Holiday Park. Svenskflaggan är givetvis hissad. Notera gärna svenskfärgerna på hojarna.
Dag 2, Bicheno-Launceston = 25 mil. Vaknade upp till regnväder typ skyfall och kraftig blåst och jag tänkte, det här blir inget vidare. Men efter frukost så klarnade det upp och vi fortsatte norrut utmed kusten. Upp med drönaren för att få några fina bilder ovanifrån.
Passerade några riktigt fina badvikar men tyvärr inget bad för oss denna gång. Kanske nästa?
Detta är från ett stopp vi gjorde i byn Fingal som ligger i mitten av ingenting. Här finns en bensinmack, ett Café och någon affär. Vi steppade in på Cafét och noterade att här pratade man lite annorlunda. Det visade sig att av cirka 15 gäster var 11 från Sverige. Kul!
Fortsatte sedan till Launceston där vi bokat B&B Windarra on High. Ett otroligt härligt boende hos ett äldre par som tog hand om oss. Huset från tidigt 1900-tal var mycket vackert och våra rum var supernice. Så var även paret och mannen flyttade gärna undan sin nya Range Rover så att våra hojar fick plats på uppfarten. Han ägde även en nyare Porsche Turbo. Inte illa.
Men detta är mannens riktiga pärla. En Jensen Interceptor Mk III i mintcondition. Vit skinnklädsel, träpaneler och en 7-liters V8 under huven. Man fick ett visst "vill ha begär".
Dag 3. Launceston-Strahan = 32 mil. Vi hade blivit rekommenderade att svänga av mot Cradle Mountain som skulle vara riktigt vackert. Det första vi såg var en megastor bilparkering, ett Tourist center och bussar som körde turister upp till berget. Vi kände att detta inte var något för oss utan besökte enbart faciliteterna (toa) för att sedan fortsätta färden.
Efter några km såg vi skylten CRADLE MOUNTAIN LOOK OUT och körde in på grusparkeringen för att sedan gå några hundra meter till själva utsiktplatsen.
Här var det tyst och lugnt så vi blev kvar ett bra tag för att se på utsikten, flyga drönare och bara slappa lite.
Magisk utsikt med Cradle Mountain i bakgrunden.
Här är vår stuga på Strahan Retreat Cottages. Ett trevligt boende i en annars väldigt lugn by.
Inte mycket som var öppet men vi hittade till slut en pub som var öppen. Här slinker jag in precis innan stängningsdags klockan 20.00. Det mesta på menyen var slut men en burgartallrik och öl blev mitt val.
Detta var troligtvis ortens polisstation för länge sedan. Ser mer ut som ett hus från Astrid Lindgrens Värld konstaterade vi.
To be continued